Nu har grisarna "invaderat"
Grisproduktion på Gaseberg med början september 2010
Vårt måtto med byggnationen :
"Fina friska grisar uppväxta i Dalsland med egen spannmål. Resulatet ska ge fina kotletter på Västsvenska tallrikar."
Vi kommer få nya 30 kgs grisar var fjärde vecka från Karin Hilmer där,
Hillevi jobbade tidigare.
Karin och Per-Olof är satelitbesättning till Tängelsbols suggpool.
Dvs de hyrar och får nya högdräktiga suggor, 84 st var fjärde vecka, där vi nu kommer ta hand om smågrisarna från halva styrkan.
Suggornas smågrisar föds upp hos fam Hilmer fram till 11-12 veckors ålder.
450 smågrisarn kommer för nu den 22 september för första gången.
Efter 15 veckor har alla grisar växt färdigt och avdelningen töms för rengöring. Och veckan efter får vi nya.
Under ett år kommer vi leverera runt 5700 grisar till Skövde Slakteri
Vi ska bli med grisar....
Vi bestämde oss tidigt för att satsa på ett konventionell uppfödning där vi försökt ta vara på all säker och aktuell erfarenhet som finns.
En grisproduktion som ska ge glada och goa grisar.
Grisarna ska ha varmt och gott.
Med bra luft och ljus trevlig miljö.
Med halm för sysselsättning
Mat flera gånger per dag som passar just den grisen vid just den storleken.
Hälsan ska vara A och O.
För friska glada grisar gör att det är roligt både för grisen för mig som skötare/producent och att vi ska överleva denna investeringen.
Grisproduktion är ingen lukrativ bransch i dagsläget.
Grisarna behöver sova och göra sina behov...
I varje avdelning finns 44 boxar med ett väl tilltaget utrymme för 10 grisar.
En lång foderkrubba där fodret kommer vid bestämda tider under dagen.
Rent vatten finns ute på spalten. I boxgolvet finns golvvärme som ska användas när grisarna är ny insatta innan de är varma nog själva.
Ett stall ska hålla över 20 grader just då och vi har då för grisarnas skull även monterat in cirkulerande värme i rören över krubborna bara för att ha en bra och lagom varm miljö när grisarna är små och det är kyligt utanför väggarna
Grisarna kommer få frikostigt halm för syselsättning. Men inte så mycket så att de har svårt att hålla isär toaletten och vardagsrummet.
Om de händer kan det bli så att de gödslar där de ska ligga och sova och sover där de ska gödsla sig. Har efter de år jag jobbat med grisar förstått att det är en konst att få till det med skötsel och miljö.
Vi har gjort en gödselkulvert som är av det djupare slaget. 80 cm djup där gödseln ramlar ner i springor från en spalt av betong, när grisarna går på toaletten.
Detta djup gör att den amoniakbemängda gödsellukten stannar där nere och grisarna och jag får andas bra luft.
I kulverten har vi ockå ordnat så att gödseln kyls ned med collectorslanar som dämpar amoniakproduktionen och denna överskottsvärme tas tas till vara vid nedkylningen och används till grisarnas golvvärme.
Tänk om vi människor hade utnyttjat vår gödel på detta finurliga sätt......
Grisarna behöver bra luft
Vi har också tagit till både vad det gäller frisluftsintagen och överkapaciet få frånluftsfläktarna. Vi som beställare fick övertala firmorna som offererade "flera gånger" då de hade svårt att släppa att lagkravet som ger en lägre kostnad kanske inte är vad vi var ute efter. Utan att hitta ett funktionellt system, som enligt den "ventilations" rådgivare från Halland, ska gå att utforma.
Varje box får ett "eget" tillluftsdon, för att säkerstlla en jämn luftström frö alla. Luften styrs av temperaturen inne istallet men tar även hänsyn till yttertemperaturen så att den extremt kalla inluften inte faller ner direkt på grisarna vintertid. Vintertid ska det vara dragfritt utan att kallras i boxen och sommartid tvärtemot ska luften kyla och svalka när det så behövs.
Hoppas att denna överkapacitet betalar sig i friska och gladare grisar.
Grisarna behöver mat.....
Vi försöker producera så mycket som möjligt av det de ska äta själva på gården. Vete som är smakligt och energirikt, korn som är en gammal klassiker till grisar, havre som är bra för magar och hälsa och tillsist åkerböna som proteintillskott.
Rapsmjöl och mineraler/vitaminer kommer köpas in utifrån.
Detta blandas i en stor blandartank allteftersom det behövs och mals via en kvarn. Allt styrs med en teknik för att ge ett bra och hälsosamt foder.
Grisarna kommer också få vara pionjärer vad det gäller själva fodertilldelningen.
Det kallas för ett restlös blötutfodring.
Mellan varje utfodring fylls ledningarna med vatten istället för de idag vanligaste konventionella systemen som står fulla med foder.
Detta gör att grisarna alltid får helt färskt foder. Det ska ibästa fall ge ett säkrare foder ur smaklighetssynpunkt och att det inte bryts ned näringsämnen under tiden fodret skulle stått i ledningarna mellan de olika utfodringarna.
Det som blir A och O för vår del är att vara extra noga med diskning och hygien i våra blandningstankar. Rutiner är ett måste.
Alla involverade
Grus
Jörgen i Bergs Åkeri
Markarbete både byggnad vägar och gödselbrunnar. Montering fickor mm
Rödjans Lantbruk Mikael Karlssonoch vår anställde Joel Hallberg
Material rör mm till markarbetet plus extra stöttning vid behov vid grävning.
Magnus entreprenad
Huset med väggar från TMC, golv, gödselrännor, tak. Gjutning av tippgrop, gödselbrunn
Michael Gilbertssons Bygg
Torksilo GSI, lagringsfickor Tornum, elevatorer, tippgrop
Gårdsmaskiner Grönberg
Alla elinstalltioner
Bravida
Inredning till grisboxar, inkl vattentilldelning i boxen och foderkrubbor
Jyden DK:
Ventilationsberäkning och rådgivning ventilation och miljö
Skällinge Bygg
Ventilation KJ, restlösa blötutfodring Funki Net, kvarnanläggning Solo, skruvar Dacs
NOJ Servicverkstad, Nossebro
Elin skraputgödsling
Sveaverken
Epoxibeläggning på golv i boxar och foderkök
Linkfog
Allt övrigt byggmaterial till foderkök mm
Brålanda Trä
Grävarbetet anslutning Grinstadvatten
JA Hectors Gräv
Rörmokeri
Rörtjänst, Mellerud
Bank
Landshypotek
Övriga
Januczh : en klippa i allt
Sture Hagsgård Daniel Jansson, Gustav Hilmer, Rudells entreprenad, Joakim Andersson: hoppat in vid markarbetet, montering mm.
TLAB, Karin och Per-Olof Hilmer, Magnus Gustavssons redovisningsfirma, Kartab, Örs cementgjuteri
plus Alla grisproducenter som vi har besökt och frågat om råd och tips