Din rubrik

Gasebergsängen under 1900-talet. Från boken "Bolstad socken med gårdar och torp"

GASEBERG 1:8
(även kallad Gasebergsängen)

Gården ligger som en utgård till övriga Gaseberg.
En av ägarna , Lena Larsson, har beskrivit går-
den efter minnesanteckningar.
Infarten till gården är vid S Rödjan, alldeles intill
"Fottestugan".
På en kulle ligger den gamla mangårdsbyggna-
den. Man förvånas kanske över dess nästan pam-
piga storlek med tanke på att den byggdes redan
på 1860-talet. Gårdens areal var liten, det var inte
brukligt med så stora bostadshus på de mindre
gårdarna. Dessutom är byggnadstilen identisk
med de båda Bodanegårdarna i närheten. Samma
byggherre har troligen byggt alla tre gårdarna,
Lars Magnussson från Vråa, Gaseberg, och hans
bröder. Kanske släktskapen mellan Bodane och
Gaseberg gjorde att ingen ville ha mindre hus än
den andra, ett sätt att hävda sig.

Det var inget hastverk, timret hämtades från
fjället och arbetet pågick under några år. Huset står
lika friskt och till stor del oförändrat än i dag.
Gårdens dåvarande ägare, Bryngel Eriksson,
var mästare när det gällde såväl hantverk som
uppfinningar.
I hembygdsstugan "Fottestugan" finns gelbfor-
mar som Bryngel använt till klockor han tillver-
ade. Det finns även en klocka bevarad. Läs mer
om honom i boken "Himmel och havrejord".

Gasebergsängen blev inte någon släktgård genom
generationer. Tvärtom ! Bryngel hade endast en
dotter, Maja Stina f 1839 d 1925, som tillsammans
med maken Olof Magnusson f 1836 d 1880 från
Sundals Ryr flyttade till Ekebro där Olof dog.
Barn: Johannes f 1867 d 1953, Andes f 1870,
Kristina f 1872 d 1950, Augusta f 1877 d 1937.
1895 flyttade familjen  hem till Gasebergsängen,
senare flyttade Anders över till Amerika.
Det blev de båda ogifta systrarna Kristina och
Augusta tillsammans med brodern Johannes, som
då arrenderade Berg, som övertog gården.
Kristina hade i alla år varit en flitigt anlitad
sömmerka och kalaskokerska. Åtskilliga kalas har
hon varit med och lagat mat på i bygden.

En av Johannes Olssons anställda, Herbert Gus-
tavsson, blev systrarnas förtrogne, han var under
några år gårdens ägare.

Herbert Gustafsson f 1907 d 1988 g m Ingeborg
Larsson f 1912 från Gestad.
Barn : Martin f 1934, Sylvia f 1935, Elsy f 1939.
Herbert byggde under 30- talet ny ladugårds
länga. Då revs den gamla längan med körhus, där
en gång i tiden Bryngel monterat en svarv dragen
med en oxvandring för att tillverka 8 pelare som
bär upp läktaren i Bolstad kyrka. Bryngel fick i
uppdrag i början på 1860- talet att tillverka dessa
pelare. De gamla hade angripits av svamp och
mögel. Det var av kyrkvärden Lars Andersson,
Tängelsbol, och Daniel Isaksson  Nygården, som
Bryngel Eriksson fick detta uppdrag.

På 40- talet hade ett visst förfall av underhållet
på den stora mangårdsbyggnaden inträtt. Nu
behövdes en ägare med intresse och ekonomiska
möjligheter.
1940 utarrenderade Herbert gården på 2 år till
Einar Andersson, Ör, f 1909, han flyttade sedan
till Ekenäs.
Sedan såldes Gasebergsängen 1943 till charkuterist
Axel Dafgård f 1891 d 1949 från Vänersborg. Han
satsade stora summor på upprustning av husen.
Nu målades mangårdsbyggnaden röd efter att
tidigare ha varit vitmålad. Han stensatte också den
långa lergatan. Dafgård hade en rättare som stod
för skötseln av jordbruk och djur.
Anders Karlsson f 1896 d 1973 g m Maria Karls-
son f 1985 d 1956. ********(obs här har jag gjort rättelse och tilllägg från Gods och Gårdar längst ned)
Han efterträddes av
Bror Bengtsson f 1912 d 1996 g m Stina Bengts-
son f 1909 d 1956. Familjen hade tre barn.
Nu blev den stora stugan utnyttjad till fullo.
Den anställda familjen fick förfoga över kök och
kammare, Dafgård skulle för egen del ha ett rum.
Vägarbetare och snickare fick bebo det stora fin-
rummet . Den tidigare ägaren, Kristina, hade till
1950 övervåningen som undantag.
En ödestiger natt 1947 kom en tromb över Bol-
stadslätten och ställde till stora skador på skogar
och hus. Då blev även ladugården på gården dess
offer. Byggnaderna låg till sor del i spillror. Den
uppskattade förlusten var 18.700 :- på ladugården.

Dafgård bebodde aldrig gården permanent.
Efer den svåra tromben miste Dafgård lusten att
fortsätta upprustningen av gården och sålde till
Samule Odelius i sept. 1947 för 24 000:-, denne
återuppbyggde ladugården på samma grund.
Samuel Odelius född i Ås 1896 d 1967 g m Tekla
Odelius f 1905 d 1997 från Brålanda.
Barn Herbert f 1930 d 1996, Bengt Å Lars f 1933,
Lennart f 1941 d 2001.
" OBS här har författarna missat en son Rune"

Behöll gården till 1950 och sålde till Sven och
Ellen Andersson från Lavad, Västergötland.
Sven Andersson f 1900  1966 g m Ellen f 1905
d 1978 från Grinstad
Barn Ann Britt f 1933 d 1994.
Innehade gården till 1960 , flyttade till Gröne-
hög, Brålanda.
Från Kullarne i N Hagen kom Lena och Lars
Larsson, stannade till 1986

1940 elektrifierades gården.Täckdikning av gården
skedde under åren 1962-66 av Olle Rudells maskin-
station och gårdens egen arbetskraft. På 40-talet
genomfördes omfattande dikesföretag i socknen
för att möjliggöra täckdikning på de vattensjuka
markerna. Det var kanalgrävarlag från Västergöt-
land som grävde, mest för hand. Vid kanalrensning
anlitades dikningsmakiner. Stor jordmassor lades
upp och bildade jordvallar. Gaseberg genom korsa-
ades av flera kanaler. Vid ägarbytet 1986 var dock de
flesta rörlagda och jorden utplanerad.
Det är Lena Larsson från Kullarne, Hagen N,
som berättat om Gaseberg. Familjen beskrives på
Hagen N 1:3.
Lena och Lars sålde till Tage Hallberg f 1952
g m Monica Svensson f 1953.
Barn Fredrik f 1975, Henrik f 1978 Patrik f
1983

Tage innehade gården till 1996 då Bertil Hagsgård
f 1966 från N Hagen gm Hillevi Apperberg f 1964
från Västergötland köpte den.
Barn : Hanna f 1997, Carl f 1999
Bertil håller på med renovering av huvudbygg-
naden och vill återställa den till sitt ursprungliga
skick.
Bertil och Hillevi har inköpt Rödjelund och
Hagen N, driver gården kreaturslöst med en del
specialodlingar.

_____________________________________________________-

** I gods och gårdar från 40 talet hämtade jag dessa uppgifter.
Rättare: Anders Karlsson var son till Anders Karlsson och Maria Karlsson Rättaren gifte sig med Jenny Cecilia f. Svensson 1918
De hade hela åtta barn Elsa, Asta, Inga -Maj, Judit, Julia, Karl, Gunhild, Astrid - alltså sju flickor och en "Karl"
_______________________________________________________
Från Gods och gårdar
Gaseberg 1
Postadr;  Lillebyn
Areal: Total 22,4 Har, därav 17 åker, 5,4 skog. Ta.-v 11.400.
Jordart : Lättlera. Skogsbest. : Bl. skog. Manbyggn. uppf 1867. Ekonomibyggn uppf. 1937. 2 hästar. 7 kor, 3 ungdjur. 7 svin. Nuv. äg köpte gården 1942 av Lars Herbert Gustavsson
Äg : Charkuterist Axel Dafgård. Väsersborg
Rättare : se ovan
_____________________________________________________
Det vi har hört var att under denna tid när då vägen stenlades så var huset fullt. I köket och inre kammaren bodde alltså Anders och Cecilia med sina åtta barn. Salen hade då delats till en ny kammare på framsidan där en mjölkerska bodde. I den nya mindre salen bodde fyra vägarbetare. På övervåningen bodde Kristin Bryngels barnbarn vilket hon hade som undantag. Där bodde även Sylvia (Herberts ena dotter) kvar ett tag hos Kristin.
Medan Axel Dafgård själv hade det som vi kallar genomgångsrum som sitt kontor då han var på gården.
Inalles 17-18 personer ............

Det var Dafgård som bytte ut nästan alla fönster till vanliga fyrtiotalsfönster utan spröjs.
De orginal fönster som finns kvar är de på var sida av stora ingången som fortfarande är original med tillhörande innanfönster och de sex karamellfönster på övervåning/vind och två helrunda på norrgaveln.
Det var oxå troligen då som de tre salsfönstren på sydgaveln sattes igen, samtidigt som det slogs upp en innervägg i salen som då delades i en mindre kammare och en sal med kakelungnen kvar i ena hörnet. Den nya kammaren gjordes alltså till mjölkerskan som då fick ett eget rum med spiskamin att laga mat på.
Denna kamin hittade vi rester av i väggen när vi renoverade mjölkerske rummet och gjorde om rummet till matsal. Vi passade samtidigt på att sätta in de tre salsfönstren igen - det var som att rummen fick liv igen, som om hela rummet äntligen fick luft...

Vad har vi gjort och renoverat här på Gaseberg
Rev vedskjulet och ett pannhus med kulvert in till huset på samma plats.
Rött trästaket mot gårdplanen
Rev grovingången med litet kallt badrum och liten farstu, eratte med nytt badrum tvättstuga och större farstu i hela husets bredd.
Planterat en ekallé (som fortfarande har svårt att ta sig)
Kortat av ladan en sax för att få bättre gårdsbild.
Satt in två nya runda karamellfönster som Sture (Bertils far)tillverkat.
Inrett en av snedgarderoberna till Hanna
Rev ut den gamla svininredningen och inrett halva ladugården till häststall med fyra boxar.
Isolerat frontrummet på framsidan invändigt och tagit fram det gamla golvet.
Återinsatt de tre salsfönstren på sydgaveln och att vi allteftersom bytt ut alla fyrtiotalsfönstren till spröjsfönster i den gamla högre höjden.
Renoverat mjölkerskans rum till matsal och satt in dörr in till salen.
Byggt öppet traktor garage på gårdsplan.
Renoverat köket lagt in furugolv och ny köksinredning.
Lagt in nytt furugolv och nytt tak i inre kammaren som ska bli kontor.
Brädfodrat sydgaveln.


vinterkort 03